Främmande

 

jätteverbena

 

Allt känns helt främmande. Så avlägset men ändå så nära. Jag närmar mig med viss förhoppning. För någonstans där inne finns allt, men ändå inget. Men just nu är jag här.

Varm kram.

15 thoughts on “Främmande

  1. Det räcker mer än väl..att bara vara här…när du vill..släpp alla måsten lite nu och då Anna-Malin. Och så skickar jag ett ton varma Kramar tillbaka.

  2. Så fint att “se dig” igen. Lite märkligt ändå, i söndags kväll satt jag och funderade på att skriva ett mail till dig, inget märkvärdigt – bara en kram så här från mitten av Sverige. Men så kände jag att det kanske skulle uppfattas som “stalkigt” och lät bli. Men det är så lätt att som betraktare och följare känna likheter och en koppling till den som delar med sig av sig själv. Efter alla dessa år är det som att känna en del av dig litegrann och du är lätt att tycka om. Så här kommer en kram, jag hoppas du mår bra.

    Karin

  3. Hej AnnaMalin, ger Dig orden igen, som jag givit Dig tidigare, som jag har fått till mig. Ord som har varit och är grundläggande för min livssituation. “Ge tiden tid”. Har besökt Dig på ditt insta-konto, där Du ger så mycket genom Dina ögon och ditt perspektiv, Tack!
    Varma Ljusa Tankar och Kramar från Ninni.

Comments are closed.